Nyborgska huset

ADRESS: KV HAKEN, TOMT 18, SANDGATAN 12 A & B
UPPFÖRD: 1900
BYGGHERRE: TEXTILFABRIKÖR FREDRIK NYBORG
ARKITEKT: WERNER NORTHUN

Fredrik Nyborg föddes i Norrköping den 25 augusti 1852. Fadern var Carl Oskar Nyborg, som var en framgångsrik textilfabrikör, och modern var Erica Pamela (född Hammarström). Tillsammans fick paret två barn, Fredrik och Pamela. Pamela var Fredriks lillasyster och föddes 1855, och hon gjorde sig senare karriär som kassörska. Fredrik själv studerade i tonåren några klasser vid Norrköpings Högre Allmänna Läroverk och antogs efter det som elev vid Tekniska Elementarskolan, även kallat Teknis. Som elev och lärling tog han sedan plats vid Ströms Aktiebolag där han blev kvar en kort tid. Aktiebolaget Drags var lockande och han tog plats där till augusti 1889 då han flyttade upp till Stockholm där han tog anställning vid Stockholms Yllefabrik. En plats vid Wallbergs textilfabrik i Halmstad lockade honom vidare i karriären men redan 1891 återvände han till Norrköping, fylld av den erfarenhet och kunskap som textilindustrin krävde av honom.

Under hösten 1891 tog han det stora steget att starta egen firma. Firman döpte han till Nyborgs Yllefabrik. Nyborg startade firman i en tid då konjunkturen var på sin absoluta topp och då den svenska textilindustrin blomstrade. Fabriken gjorde för varje år som gick allt större vinster och 1906 gjorde Nyborg en storsatsning där en ny fabriksbyggnad uppfördes vid Järnbrons fäste. Nyborgs val av arkitekt föll sig naturligt, visst skulle mannen som ritat hans privatpalats även rita fabriksbyggnaden. Den arkitekten var den framstående Werner Northun, som under denna tid hade sin storhetstid inom industriarkitekturen.

År 1917 hade fabrikens omsättning ökat från att 1906 ha varit 395 391 kr till hela 2 100 000 kr. Företaget hade vid denna tid över 100 anställda och i industrilokalerna trängdes hela 2 288 spindlar och 75 stora och slamrande vävstolar där produktionen gick för högtryck. I fabriken hade det även inretts lokaler för egen ulltvätt och för ett fullständigt färgeri. Fabriken producerade till största delen tyger av kamgarn. Stundtals hyrdes delar av fabriksbyggnaden ut till andra industrier. Nyborg hade sinne för affärer. Under sin levnadstid var han en ytterst aktiv företagsledare, där han förutom sitt ansvarstagande i sin fabrik även satt med i Handels- och Köpmannaföreningarna i Norrköping. Han var dessutom en av initiativtagarna till Östgöta sångarförbund. Hans musikaliska intresse drev honom till ordförandeposten i Düringska kören. Han lät även donera en stor summa till Orkesterföreningen eftersom han höll föreningen kärt om hjärtat. Han själv var mycket musikalisk och spänstig. Han hade tidigare, i unga år, varit en ivrig gymnast och idrottsman och stiftade Norrköpings Gymnastikförening och Norrköpings Roddklubb, och han var under många år ordförande i de båda föreningarna.

Han beskrivs i övrigt av vännerna som vänsäll och mycket gästfri, en hederns man och gentleman kort sagt. Under ålderns höst drabbades han dock av åderförkalkning och nödgades lämna Norrköping för att finna en stillsam tillvaro och frisk luft ute vid sitt älskade sommarnöje ute vid Brädudden. På morgonen den 18 oktober 1917 drabbades Nyborg av ett svimningsanfall och hittades strax därpå av en tjänsteflicka som hjälpte honom med vardagsbestyren. Med sina sista krafter berättade Nyborg att han drabbats av ett svimningsanfall och kort därefter somnade han stilla in. Efter Nyborgs död drevs fabriken vidare av familjen.

Fabriken uppgick senare i YFA och företaget drabbades under 1950-talet av en svikande orderingång vilken gjorde att YFA lades ner och en stor textilepok nådde då sitt slut. Kvar blev dock industribyggnaden som numera ingår i ett ombyggnadsprojekt där huset förväntas byggas om till bostäder. Men tillbaka till Sandgatans praktfulla byggnad. Huset har en ytterst påkostad fasad i nyrenässansstil och fasaden i sig saknar motsvarighet i Norrköping. Under 1930-talet hyvlades dock vissa fasaddekorationer bort. Fasaden består av ljusgul puts på tegel och sockel av huggen granit. I fasaden finns vackra skulpturer, maskaroner och detaljer i nyrenässans och jugend.

Under 2010 genomförde fastighetsägaren Magnus Bremström en stor renovering och restaurering av fasaden och tornspiran. Samtliga fönster och karmar byttes samtidigt ut mot karmar av mer smäckert slag. Renoveringen har hittills kostat dryga 4 000 000 kr. Nyborgs ekonomiska välstånd avspeglar sig förutom i fasaden också i trapphuset där konstnären och dekoratören Carl Stenberg dekorerat den yttre delen av trapphallen med mycket fina målningar, där inspirationen hämtats från bland annat den grekiska mytologin. Samtliga lägenheter har vackra eldstäder, där de första hyresgästerna mycket troligen fick välja kakelugnar och öppna spisar själva. Lägenheterna är rikt dekorerade med trägolv, speglade väggpaneler, spegeldörrar, stuckaturer och originalsnickerier. Till några av lägenheterna hör även balkonger. När huset stod klart inflyttade Fredrik Nyborg med familj in i en av våningarna, som bestod av åtta rum och kök.

Här bodde han tillsammans med sin hustru Karoline (född Ellström). Tillsammans fick paret fem söner, Bengt (född 1888), Sigurd (född 1893), Karl Fredrik (född 1899), Sten (född 1901) och Sture (född 1904). I familjen fanns tjänstefolk, kokerskor, chaufförer och sällskapsdamer. Fru Karoline Nyborg annonserade 1951 efter en sällskapsdam då hon var ensam och sjuklig. Hon var då 83 år fyllda. Karoline fick hjälp av sonhustrun Margareta, som var gift med Karl Fredrik, att sätta ut en annons i olika dagstidningar. Platsen gick till en finsk flicka, Karin Jaantinen, vars värdefulla minnesanteckningar kring vistelsen hos fru Nyborg utgör ett värdefullt minne av Karoline Nyborgs sista tid i livet. Karin var känd för att vara parant och välklädd och hon hade stora språkkunskaper, och dessa egenskaper vägde tungt när Karoline Nyborg anställde Karin som sin sällskapsdam. Från sitt första möte med Karoline Nyborg skriver Karin bland annat: ”… Nu var jag i Norrköping och Margareta Nyborg klädd i nertspäls och briljanter stod där och hälsade oss – mig och lilla Ria (Karins hund) välkomna. Chauffören tog mina väskor. Där satt vi nu i en flott bil och susade iväg. Jag följde Margareta in i tamburen medan chauffören tog hand om bagaget och placerade mina tillhörigheter i mitt rum. Ria fick följa med till köket och togs hand om av personalen där. Ja, nu var jag redo, beredd på det värsta eftersom jag hört att fru Nyborg var besvärlig av sig. Jag var faktiskt lite skraj… Det kändes som att stiga på i det kungliga slottet. Karoline Nyborg var ytterst elegant klädd. Med uppburet huvud tittade hon rakt på mig medan jag närmade mig henne. Nu stod jag framför henne och jag sa: ”Goddag, fru Nyborg, här kommer jag nu och undrar om jag kan vara fru Nyborg till lags”. Hon såg på mig och jag log mot henne. Så med ens omfamnade hon mig plötsligt. Det kommer att gå bra. Säg Karoline – ”Karoline” tänkte jag – ”fru Bruce hette också Karoline – ett lustigt sammanträffande”.  Isen var liksom bruten”. Karin fanns vid Karolines sida när hon stilla somnade in senare samma år, märkbart drabbad av svår sjukdom. Karin tog senare plats hos fabrikör Engberg i Kristianstad.

Mellan 1985-1986 moderniserades huset och vissa lägenheter minskades vid ombyggnaden från dåvarande åtta rum och kök till nuvarande två till fyra rum och kök. Lägenheterna var innan renoveringen ytterst omoderna men hade fina serveringsgångar, köksinredningar, kakelugnar och praktfulla stuckaturer i både tak och på väggar. Vid renoveringen bevarades en stor del av de gamla serveringsskålen, stuckaturerna och kakelugnarna. Vid renoveringen var ett flertal murare sysselsatta med att montera ner och mura om de praktfulla kakelugnarna. Flertalet av kakelugnarna kommer från Rudholms kakelugnsfabrik och är dekorerade med fornnordiska motiv föreställande bland annat tappra ridare och fagra prinsessor. Det kan tänkas att dekoratören och konstnären Carl Stenberg utförde några av målningarna, för de påminner om hans målningar i forna Standard Hôtel, där Stenberg dekorerade ett flertal öppna spisar och målade väggfält med fornnordiska motiv. Samtidigt som lägenheterna moderniserades renoverades även butikslokalerna där bland annat Tyska Konsulatet hade kontor. Synonymt med huset var även Postens kontor nr. 3, som fanns här under åren 1949-1984. Butikslokalerna byggdes i samband med den övriga renoveringen om till bostadslägenheter.