ADRESS: KV TUNNAN, TOMT 22. KRISTINAGATAN 21
UPPFÖRD: 1895-1896
BYGGHERRE: HANTVERKANDE BORGERSKAPET I NORRKÖPING
ARKITEKT: LÖFGREN & PAULSON

Fotografi: Fasad mot Kristinagatan. Fotograf: Margurite Johansson, VR-Bilden.

Den 4 december år 1894 beslutade stiftelsen Hantverkande Borgerskapet i Norrköping att köpa den då framlidne inspektören C. F. Bergströms gård i kvarteret Tunnan. Vid ett extra sammanträde i maj år 1895 beslutade stiftelsen att arkitekterna Löfgren och Paulson skulle få i uppdrag att rita en för stiftelsen passande byggnad, inredd som ett borgarhem för åldriga medellösa hantverkare, deras änkor eller ålderstigna döttrar. Lägenheterna hyrdes ut utan kostnad och under särskilt ömmande omständigheter kunde även ett understöd på 100 kr utbetalas. De ekonomiska medlen till husets uppkomst kom främst från arvet efter kopparslagaren Anders Söderström (1772-1855).

I augusti presenterade arkitekterna ett för stiftelsen tilltalande förslag, som godkändes omgående. För skisserna och ritningarna debiterades stiftelsen 600 kronor. En byggnadskommitté tillsattes och denna skickade i augusti ut ritningar och skisser till olika byggmästare för att därefter invänta deras anbud. I september år 1895 inkom de första kostnadsförslagen där bland annat byggmästarna E. F. Stenberg, C. J. Andersson och G. PH. Olander fanns bland intressenterna. Byggmästare Stenberg var villig att bygga huset för 52 000 kr, C. J Andersson gav ett anbud om 51 000 kr och G. PH. Olander var villig att bygga huset för 49 500 kr. Stiftelsen antog Olanders anbud och som kontrollant vid byggnationen anlitades arkitekterna Löfgren och Paulson.

Själva byggnationen påbörjades under hösten år 1895 men tidigt upptäcktes det att grunden inte var god nog och byggmästare Olander nödgades be om ett ytterligare anslag om 1000 kr för att säkerställa grundens beskaffenhet. G. PH. Olander föreslog inte bara förstärkning av grunden utan också pålning men detta avslog byggnadskommittén. Till styrelsens förtret ökades senare kostnaderna ytterligare med några tusen då flera ändringar av den ursprungliga planen behövde utföras. När grunden väl var lagd murade stiftelsen in en blecklåda innehållandes en förteckning över stiftelsens grundare, dess reglemente och matrikel, samt ett nummer av var och en av stadens tidningar.

Vid invigningsceremonin den 24 mars år 1896 medverkade över 50 delägare i stiftelsen. Till invigningsfesten hade stadens borgmästare, polismästare, kyrkoherden i S:t Olai församling med flera. inbjudits. Att denna byggnad är en riktig prydnad i Stenstaden råder nog inga större tvivel om, men det fanns en tid då huset var rivningshotet: I samband med stiftelsens 125-årsjubileum år 1964 projekterades anläggningen Lida Kullar, ett bostadsområde för äldre, vilket stod färdigt fem år senare.

År 1967 såldes det då omoderna gamla Borgarhemmet. Lyckligtvis räddades byggnaden från rivning. Lite om huset: Huset vilar på ett halvmeter tjockt betonglager och fasaden består av vackert Skrombergategel, en tegeltyp som är ovanlig i Norrköping. Samtliga fönster mot Kristinagatan är i original och väl underhållna. Vissa fönster i fasaden påminner om den gotiska kyrkoarkitekturen med sina fönster i spetsbågestil. Genom två massiva ekportar träder besökaren in i en trapphall vars dekorationer är högst påkostade och där entrédörrarna till vänster leder in till den gamla vaktmästarbostaden. På första våningen finns den forna samlingslokalen bevarad vars inredning är ytterst påkostad med tak av ek och där vackert smidda träkonsoler och takbjälkar bär upp taket. Omkring dörrarna finns vackra foder av fernissad ek med vackra träskulpturer och ovanför finns ett kryssmönstrat band av utsnidad ek. I rummet finns även djupa fönsternischer med ådringsmålning. I trapphuset finns väggpaneler med sentida grå målning och däröver gråa väggar och tak. I de övre våningarna finns bostäder med väl bevarad inredning.